Kul att bli
våldtagen?
En januarikväll drar ett pojkgäng i Rissne in en 14-årig flicka i ett parkeringsgarage.
Flickan är så berusad att hon varken kan tala eller gå. En pojke på vardera
sida "stadgar upp" henne. Både under promenaden mot garaget och väl där inne
då hon lutas mot en vägg men ändå inte förmår hålla sig upprätt. Under tiden
turas pojkarna om att våldta/sexuellt ofreda henne.
Målet för sju år sedan blev mycket uppmärksammat. Och trots att gärningsmännen
var unga, vissa inte ens straffmyndiga, fälldes flera av dem. Inte för våldtäkt,
men väl för grovt sexuellt utnyttjande. Av domen framkommer att flickan, som
tidigare varit glad och duktig i skolan, nu hoppat av. Att hon vid tidpunkten
för huvudförhandlingen vårdas på en psykiatrisk klinik sedan tre veckor tillbaka.
Det som däremot inte framkommer i domen, i förundersökningen eller något annat
material som nått offentligheten är hur denna 14-åring, i lagens mening ett
barn, bemöts av åklagaren.
I "slasken", där överblivet material samlas, finns ett kort videoförhör med
åklagaren som aldrig lämnades för utskrift. Det förhöret har nu DN efter sekretessprövning
fått ut. Det är det tredje förhöret som hålls med flickan och det sker tre
veckor efter övergreppet. Hennes svar är överstrukna av polisen.
F= förhörsledare H= hörd person
F: Ja, x, nu sitter du här igen, tredje gången va?
H: -
F: Vet du varför du är här?
H: -
F: Varför?
H: -
F: Om vad?
H: -
F: Vad var det som hände då?
H: -
F: Jo, men du får nog berätta igen. Var det något kul? tråkigt?
H: -
F: Vi tar en paus då.
När åklagaren frågade
målsäganden om det varit något kul som hänt bröt hon ihop och fick köras till
psykakuten. Målsägarbiträdet, Kristina Engstrand, gjorde enligt uppgifter
till DN ingen anmälan.
När jag frågar henne hänvisar hon till tystnadsplikten. Som om den gällde
hennes tjänste- utövning.
Åklagaren i målet var Anders Sundholm och i dag är han ånyo aktuell
i våldtäktssammanhang.
Tillsammans med några kolleger från City åklagarkammare hävdar han att många
anmälningar om våldtäkt görs av kvinnor som bara "vaknat i fel säng"
och att det följaktligen inte finns något brott att utreda (SvD Brännpunkt
13/9). Det skulle naturligtvis kunna vara sant. Men frågan är: hur vet
man det om man inte utreder?
Forskaren Eva Simonson,
som just nu granskar hur olika åklagarämbeten hanterar våld mot kvinnor och
barn, konstaterar att de debattskrivande kammaråklagarna i city representerar
den enhet som år efter år visar det sämsta resultatet när det gäller uppklarade
våldtäkter.
I city har uppenbart väldigt många kvinnor blott "vaknat i fel säng"
för där når 93-96 procent av anmälningarna aldrig rättslig prövning.
I söderort är den siffran 78 procent. Rikssnittet ligger på 88 (SvD 22/9).
Även de bättre siffrorna kan tyckas eländiga. Men det man ska ha klart för
sig är att våldtäktsmål är speciella, att det nästan aldrig finns några vittnen,
att ord ofta står mot ord, att stödbevisning kan saknas, och att det i alla
mål - också förfärliga våldtäktsmål - alltid är bättre att skyldiga frias
än att oskyldiga döms. Men det är ju inget argument mot att utreda ett anmält
brott. Det är ett argument för.
Eva Simonson säger till DN att det minsta man skulle kunna begära är att en
utpekad gärningsman åtminstone hörs av polisen. Men i en tredjedel av fallen
görs inte ens det.
I ärendet med den andra anmälda våldtäkten mot en av de så kallade Stureplansprofilerna
lades förundersökningen ned. Det kan förstås bero på att det inte var någon
våldtäkt. Men det skulle också kunna bero på att förundersökningen var bristfällig
och att city-åklagarna anförtrodde en oerfaren assistentåklagare fallet. Det
skulle kanske också kunna bero på att han valde att inte göra en rekonstruktion
med den - enligt tidningsuppgifter - gravt berusade/drogade kvinnan, vilket
möjligen hade hjälpt henne att minnas bättre.
Men detta får vi nu aldrig veta. Precis som vi aldrig får veta vad som sker i andra fall som aldrig når domstolarna för att förundersökningen slafsats bort. Finns det ett samband mellan åklagarens jargong i Rissnefallet och alla nedlagda våldtäktsmål? Till det återkommer jag i en artikel på tisdag.
/Hanne Kjöller DN 2007-10-10